Vrickade veckan del 1

När jag hade varit på jobbet i 2 timmar idag så upptäckte jag att jag hade ett sugmärke, på hakan!!!
Och det är inte det enda märkliga som hänt mig de senaste dagarna.
Det började med Studenten. Denna eviga Student. Det har hållt på i snart 3 år nu. Det börjar nästan bli lite löjligt. Men inte så löjligt att jag kan lägga det på hyllan. Belive me - jag har försökt! Men på någon vänster hamnar jag alltid i hans säng (eller han i min) igen.

Sista jag hörde av honom var ju för ett par veckor sedan då han ringde tidigt en lördagmorgon. Då blev jag riktigt förbannad och skrev ett sms där jag föreslog att om han nu inte fick napp på krogen kanskse gå hem och natta kudden istället för att väcka mig. Deklarerade kaxigt för mina kompisar att nu var det minsann slut på den här tramsiga dial-a-fuck-businessen men samtidigt visste jag ju med mig om att det inte var sant.
I lördags fixade jag iordning mig rigoröst och städade även upp i lägenhet innan jag gick på fest - bara ifall att. "Festen" var en 30-årsfest för en av mina vänner i förorten och bestod av 18 pers. (alla par) varav typ 5 är gravida. Tjoho!!!
Klockan 01.15 (då kvällen normalt startar för min del) bar det av hemmåt (då hade alla gravida kvinns och deras as-tråkiga torrbollar till män varit vakna "4 timmar längre än vad de varit de senaste 4 månaderna"). Jag funderade på om jag skulle skicka ett sms till Studenten och kolla läget men pallade inte med en sömnlös natt om han nu worst case scenario inte skulle svara.

Så jag åker hem, svidar om till snygge PJ´n, tar bort min oerhört festliga make-up och känner mig inte ett skit sugen på att krypa till sängs. Och det är det som är grejen med Studenten. När timingen stämmer så överträffar den alltid alla romantiska film scenario som jag vid händelselösa små stunder diktar upp i mitt lilla huvud. För just precis som jag sitter där och känner mig uttråkad plingar mobilen till. Och det är HAN!
Och vips är alla mina förnuftiga tankar som bortblåsta.
En kvart senare står han utanför min dörr. Precis lika gorgeous som alltid. Och det är så fantastiskt härligt som det alltid är. Och precis lika frustrerande. För det blir som alltid. Vi pratar, dricker en drink, har halv-taffligt sex och sen försöker jag sova väl medveten om att om ett par timmar är han väck och så går jag där och undrar hur länge det ska gå innan vi ses igen.
Och jag hoppas att han ska säga att han har tänkt på mig. Eller att han ska föreslå att vi ska ses i veckan. Eller att han ska fråga om vi ska hitta på något dan därpå.
Men det gör han naturligtvis inte.