Distans-förhållande á la 2007

Jag har en otrolig märklig relation med en person som jag knappt känner.
En sms-relation, som har pågått i typ nio månader. Det började med att jag och Systern
(man skulle kunna tro att vi är siamesiska tvillingar, men icke) var ute och roade oss en kall lördag i januari. Jag var vid denna tidspunkt fortfarande på min singel-smekmånad (första tiden som singel när man är galet på G och hånglar till höger & vänster) och tillsammans med Systern var det en ganska farlig kombination eftersom Systern har en tendens att prata med allt och alla - alltid.

Så står vi där på vårt vanliga ställe och skrattar hysteriskt åt något internt skämt. Och då dyker den här killen, Boden upp och ska beställa en öl. Det tar ju inte 3 sekunder innan Systern har inlett en konversation som troligen berörde något oerhört märkligt ämne. När min syster drar igång finns det två kategorier av människor. De som finner min syster oerhört fascinerande och väldigt rolig och sen finns det naturligtvis de som tycker att hon är helt knäpp (men den kategorin bryr vi oss inte vidare om). Well, Boden tillhörde iallafall kategori ett så han blev kvar. Och kvällen slutade för min del med ett klassiskt fem-i-fyra-hångel (hångel, inget mer)!
Efter det gick vi på en riktigt mysig söndags-date, fikade och pratade i typ fyra timmar.
Och lite pirr var där väl, fram för allt dialekten var ju väldigt tilltalande.
Men efter det har det inte blivit fler träffar.
Men vi har sms flitigt. Och våra sms-konversationer är helt suveräna. Roliga, fyndiga och rappa.
Ibland sker det en onsdag (som idag faktiskt) eller så kan vi hålla på och sms:a en hel lördag-kväll, fram & tillbaka utan att vi hamnar på samma ställe. Ett par gånger har vi till och med efter-fest-sms (inge snusk, mer typ: `Jag är hemma nu och ska dricka thé och lyssna på Counting Crows innan jag somnar`).
Det är by far den märkligaste relation jag haft någonsin, men ganska mysigt...