Jag är inte lättflirtad!

Läser man mina gamla inlägg låter det onekligen som att jag blir kär i varenda kille jag stöter på. Så är inte fallet. Men om man träffar någon så vill man naturligtvis testa tanken i sitt huvud. Skulle vi fungera? Kan vi vara bra ihop? Kan vi göra varandra lyckliga?
För ibland är det inte kul att styra hela skutan själv. Att ensam vara den som pushar sig själv. Som alltid får fixa allting själv. Som inte har någon som tycker synd om en när nacken värker. Som får åka hem till A i förorten och lapa familjeliv...

Helgen började med att Studenten ringer klockan 00.34. Han sms:ade förra helgen också men jag valde att inte svara. Och nu ringer han alltså. Vid andra försöket inser jag att det är bäst att svara så att inte hela A´s familj vaknar (möhippa klockan 05.45 på lördag gör att jag övernattar i förorten).
Han låter inte särskillt full. Undrar om jag vill ha sällskap. Nu är jag ju inte hemma men troligen hade han fått ett nej ändå.
Funderar på att säga till honom att jag behöver närhet inte sex men låter bli.
Ibland tror jag att han faktiskt att han bara använder sexet för att få lite närhet, han med.
Men vad vet jag!?
Han är ju man och vem förstår hur de fungerar?

Resten av helgen ägnades åt möhippa. En möhippa som jag seriöst hade övervägt att hoppa över. Men mes-Milou kan inte ta konflikter så hon åker med. A är tärna och skulle fixa det mesta. Men så i tisdags fick hon reda på att hon var gravid och förrvirringen kom som ett brev på posten. A är en av mina bästa vänner. Så helt plötsligt var det jag som ordnade halva skit-möhippan. Jag kunde ju inte direkt beklaga mig för A´s graviditet var det ju bara jag som visste om.
Slocknade halv tolv igår kväll och fick direkt höra A) kommentarer om att jag druckit för mycket. B) att jag som jämt är ute helt klart borde ha mer rutin än att slockna innan tolv.
- Well suckers, jag är helt slut efter att ha hållt i 70% av planeringen allt medans resten av förortspacket gjort nada och skyllt alltihopa på att de har barn.
Fy vad jag är bitter - ha!

På morgonen upptäckte vi att någon under natten varit uppe och snott sprit som var över för runt 700:-. Det mesta var sånt som jag och A själva tagit med.
Vi har skickat ut ett mail och hotat med polisanmälan!
Kul hippa!

Antar att en del av mitt dåliga humör har med en viss upptagen herr Bäckman att göra.
Jag har kommit fram till att jag vill träffa honom igen. För att se om han är så fantastisk som det kändes den där kvällen. Eller om han bara är en simple cheater. Men jag kan inte gå och undra - då blir jag galen.
Ska dock lyda kloka råd - så vida han inte visar sig vara 100% seriös så är det bara farvel som gäller...

Måste sova nu. Har sett "Medan du sov" (min deppfilm) och gråtit som en baby så nu är jag helt slut.
Och ganska utgråten...