Varför måste jag vara så förbannat töntig ibland?

Resumé:
Förra året under en sjukt rolig kväll på stan träffade jag en mycket söt kille: "Snyggot" genom några gemensamma kompisar. Jag la först inte direkt märke till honom men när de skulle sticka vidare kom han fram och frågade om inte jag skulle med.
Jag tänkte inte närmare på det förrän Sassa, en av våra gemensamma vänner komenterade det. Han hade tydligen inte frågat någon annan än mig och det hörde inte heller till vanligheterna då han är himla blyg.
Anyways, det gjorde ju mig lite nyfiken så jag gjorde lite `snooping` på Facebooken och insåg att killen ju faktiskt var sjukt söt.
På nyår var han med och vid ett något oklart tillfälle hamnade jag in hans knä i köket.
Just då var jag ju tillsammans (ja eller nåt, whatever det kan kvitta) med En Kille så det var ju inte läge men jag kom ihåg att jag tyckte att det var synd.

Någon gång i våras var Syrran ute och träffade på Snyggot. Diskret som hon är berättade hon inte bara att jag tyckte att han var sjukt het, hon drog även värsta kampanjen om hur bra och trevlig jag var och bla bla bla.

Igår var jag på fest hos en av våra gemensamma vänner och naturligtvis var han där.
Och helt plötsligt förvandlas jag till en 12 år gammal, total tönt.
Jag vågar inte ens hälsa, undviker desperat all typ av ögonkontakt.
Jag var visserligen sjukt trött och kanske lite på gränsen till att bli lite full.
Men hallå!
Ett "hej".
Hur förbannat svårt kan det vara?
Helt plötsligt var han borta. Han hade tydligen gått till en annan fest. För där fanns en tjej som hade sett honom på Facebook och tyckte att han var snygg.

När han hade stuckit berättade Lilla A att hans bästa kompis tjej hade kommit fram till henne och bett henne peka ut mig.
När hon gjorde det svarade flickvännen:
- Men hon är ju skitsöt. Jag tror seriöst inte att han fattade att det var hon. Hade han vetat det hade han aldig gått härifrån!
A men va fan!
Jag kunde väl iallafall sagt "Hej"!

På vägen hem kom jag i mina vin-dimmor på att jag ju kunde poka honom på FB men idag verkar den idén om möjligt ännu mer 12-årsaktig!